Investeringar och lån i Kiruna kommun

Jag har fått frågor om lånesituationen i Kiruna kommun. Jag passar på att lägga in svaret i bloggen i fall det är fler som har liknande funderingar.
Det stämmer att Kiruna kommuns lån har ökat de senaste åren. Kommunkoncernens (kommunen och bolagens) totala låneskuld var 1 270 mkr år 2011 och koncernens låneskuld är 1 352 mkr för år 2014. Detta innebär att den totala låneskulden ökat med 82 mkr (6,4 %). Den enskilde Kirunabons skuld har därmed också ökat från 49 636 kr till 55 053 kr under samma period, dvs en ökning med 5 417 kr/person.
Man kan såklart fråga sig varför låneskulden ökat och om det är rimligt? Jag anser att vi har gjort mycket bra saker för de pengar vi investerat eftersom de har sin utgångspunkt i kommunmedborgarnas behov och investeringarna har noggrant prövats av kommun-fullmäktige. Investeringarna har inneburit att kommunen sett över delar av bostads-beståndet, bland annat tillfört ett 100-tal lägenheter på Glaciären, renoverat Gallerian för att stärka centrumhandeln, byggt en ny grundskola - Raketskolan, genomfört energi-effektiviserings¬åtgärder inom det kommunala fastighetsbeståndet, renoverat Kirunas 50 år gamla badhus, förbättrat VA-ledningssystemet för en bättre kvalité på vattenförsörjningen Kiruna C, byggt ett nytt äldreboende för det ökande antalet äldre i kommunen osv.
För att försäkra oss om att investeringsnivån inte är allt för hög så har Kommuninvest gått igenom kommunens ekonomi och de bedömer att kommunen, trots stora lån, har en god betalningsförmåga.
Man kan tycka att vår lokala högkonjunktur här i Kiruna borde ge kommunen en bättre ekonomi jämfört med tidigare år. Tyvärr är det så att det i första hand är det statliga utjämningssystemet som ger kommunen dess ekonomiska förutsättningar och det tar inte hänsyn till lokala högkonjunkturer som här i Malmfälten.
I slutändan så tror jag inte att Kirunaborna skulle vilja att vi avstått från de investeringar som vi genomfört under denna mandatperiod. Kiruna växer i befolkning mer än på länge, födslotalet ökar och antalet barn i förskolan ökar också och därmed behöver också vår kommunala infrastruktur ändras utifrån våra förändrade behov. Glädjande nog så ökar vårt befolkningsunderlaget i vår kommun och vi blir fler som också tillsammans kan dela på de investeringar som görs för att underhålla och vidare¬utveckla den kommunala infrastrukturen.