Krönika i NSD

Valet är avgjort och i många kommuner och regioner är det tydligt vilka partier som kommer att styra kommande mandatperiod. På andra håll diskuteras det fortfarande om hur en styrande konstellation ska se ut. När det gäller kommuner och regioner kommer det nog att ha utkristalliserats under de närmaste dagarna. Värre är det på riksnivå. Där verkar det vara väldigt svårt. Lite underligt kändes det på valnatten när Ulf Kristersson utropade sig och Moderaterna till valets vinnare trots att Socialdemokraterna med Stefan Löfven i spetsen fick fler röster. Nu är det i vilket fall så att riksdagens talman gett Moderatledaren Ulf Kristersson i uppdrag att försöka bilda regering. Det är inte en helt lätt uppgift med 2018 års valresultat. Att Sverigedemokraterna fick så många röster, tredje största parti, och en vågmästarroll underlättar inte regeringsbildandet. På ledarsidan i Dagens industri 7 oktober tycker dock PM Nilsson att det är enkelt. Han uppmanar Ulf Kristersson att prata med SD:s Jimmie Åkesson. Enligt honom är det ”där och inte hos S som allianspartierna har stöd för sin politik”. Därefter jämför han allianspartiernas och SD:s politik när det gäller sjukvård, kriminalpolitik och migration/integration. När det gäller sjukvården räknar PM Nilsson upp ett antal områden där både Moderaterna och SD utlovar förbättringar. Ökade resurser, utbyggd primärvård, vårdgarantier, mm. SD sägs ha ett ”specialintresse för sjuksköterskornas villkor” och allianspartierna har förslag ”för att göra livet lättare för sjuksköterskorna”. Det låter ju lovande men när man fortsätter läsa kommer man till avsnittet där PM Nilsson tittar på budgetfrågorna och konstaterar att ”SD:s ekonomiska politik är en blåkopia på alliansens”. Det innebär att de är överens om att ”sänka skatten på arbete, sänka arbetsgivaravgiften, bredda och höja rot och rut, sänka pensionärsskatten, ta bort sjuklöneansvaret för småföretagare och kraftigt höja anslaget till försvaret”. Att Sverigedemokraterna är ett högerparti och har en budget ”som är en blåkopia på alliansens” är inte förvånande. Däremot blir man trots allt lite förvånad över att de faktiskt tror att det går att öka resurserna till sjukvården och försvarsmakten (och kanske ytterligare något annat område) utan att öka intäkterna. Det låter som att den ekvationen kommer att vara en minst lika svår uppgift som att bilda regering.

Kommentera här: